Bakgrund
Varför har politikerna tagit beslut om att fastighetsägare ska få större ansvar för vägarna?
I grunden handlar det om att kommunens skatteintäkter inte räcker till både löpande skötsel och till investeringar. Det har bland annat lett till att vägunderhållet är eftersatt på flera platser i kommunen. Genom att fastighetsägarna får ett större ansvar så kommer även fritidsboende att vara med och bekosta investeringar i byvägarna.
Beslutet handlar dock inte om någon besparingsåtgärd. Kommunen har sagt att man i framtiden kommer lägga lika mycket pengar på vägskötsel som man gör idag.
Kostnader
Hur mycket har förrättningarna kostat i andra byar?
I Djura kostade förrättningen 4000 kronor per fastighet och i Rälta blev kostnaden omkring 5000 kronor per fastighet. Lantmäteriet uppskattar att kostnaderna blir liknande för oss i Rönnäs.
Behöver jag betala om jag äger skog?
Detta kommer sannolikt att skötas genom att en eventuell vägförening debiterar Lissbjörkens vägsamhällighet.
Kan vi få några bidrag till skötseln av vägarna?
Det finns eventuellt möjlighet att få statligt bidrag till skötseln av Åvavägen. Om vi väljer alternativ 1 får vi också bidrag i form av att kommunen fortsätter sköta vägarna. Det finns då även möjlighet att få ekonomiskt bidrag från Leksands kommun till förrättningen. Det beslutet är dock överklagat.
Område
Vilka vägar kommer att omfattas om vi gör en förrättning?
Detta är något vi bestämmer tillsammans med Lantmäteriet. Det är möjligt att undanta vägar som används av få personer eller som ligger avsides. De som äger fastigheter längs de vägarna behöver då inte betala några förrättningskostnader, men de måste själva stå för eventuella investeringar i vägarna. De har inte heller heller möjlighet att få kommunal skötsel.
Måste alla vara med om det görs en förrättning?
Ja, det finns inte möjlighet att själv välja att stå utanför. Ur en vägförenings perspektiv är det en av fördelarna med att göra en förrättning.
Är det möjligt att skapa större vägföreningar som tar hand om vägar i flera byar?
Ja, det finns ingen begränsning för hur stor en vägförening kan vara. Det skulle till exempel vara möjligt att bilda en gemensam vägförening för Tibble, Ullvi, Hälla, Romma och Rönnäs. Innan större vägföreningar kan bildas måste det dock göras lantmäteriförrättningar i varje by så att så kallade gemensamhetsanläggningar bildas.
Vägarnas skick och framtida förbättringar
Stämmer det att vi kan bli tvungna att anlägga vändplaner om vi gör en förrättning?
När vägföreningen skriver avtal med kommunen om fortsatt skötsel görs en så kallad vägsyn med kommunen. Det innebär att man tillsammans går igenom vägarna för att se om några förbättringar behöver göras så att kommunens maskiner kan ta sig fram.
Det behöver bland annat finnas möjlighet att vända. Det kan lösas genom att vägföreningen bygger vändplaner, men det kan också lösas genom att enskilda fastighetsägare ger tillstånd till att fastighetsägarens tomt används för att maskinerna ska kunna vända.
I Djura blev resultatet av vägsynen att en (1) vändplan behövde anläggas.
Hur stor är risken att vi står inför framtida stora kostnader nu när vi själva måste betala investeringar i vägarna?
Oavsett om vi väljer alternativ 1 eller alternativ 2 kommer vi själva behöva bekosta framtida investeringar. Det kan till exempel handla om ny asfalt på vägarna i Östibyn. Asfalteringen av Kullgärdsgattu som gjordes av kommunen 2021 kostade 125 000 kronor. Det motsvarar de sammanlagda årsavgifterna till en eventuell vägförening under 1-2 år.
Vi bedömer att de flesta vägar i Rönnäs idag är i relativt gott skick. Vi har heller inte några broar som i framtiden skulle kosta stora summor att rusta upp.
Kan vi få kommunen att rusta upp vägarna innan de lämnar över skötseln till oss?
Vår ambition är givetvis att kommunen ska lämna över vägarna i så gott skick som möjligt. Kommunen har under 2020 och 2021 förbättrat Åvavägen (nytt grus) och Kullgärdsgattu (asfaltering).